Jämställd kompetensstrategi

Idag finns det en bred samsyn kring hållbar kompetensförsörjning som en förutsättning för gruvindustrins omställningsförmåga. Kompetensförsörjning handlar om förmågan att rekrytera, behålla och utveckla anställda. Ett attraktivt arbete behöver därför förstås både utifrån ett utifrån- och inifrånperspektiv. Det är ett arbete som en mångfald av personer på ”utsidan” vill ha och på ”insidan” vill behålla. Att andelen kvinnor i gruvindustrin fortfarande inte är mer än tjugoen procent innebär ett kompetenstapp som dagens industri inte har råd med.

I och med digitaliseringen  och den gröna omställningen befinner sig gruvindustrin även i en förändringsprocess som ställer krav på nya kompetenser och strategier för kompetensförsörjning som står sig i konkurrensen med arbetsgivare i andra branscher.

Fyra hörnstenar för attraktiva arbeten

Stödd av projektets delstudier och tidigare forskning är färdplanens vision att attraktiva gruvarbeten är säkra, utvecklande, inkluderande och hållbara.

Med säkra menar vi trygga och sunda arbetsplatser präglade av förebyggande insatser där risk för olyckor och ohälsa på grund av fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön minimeras.

Utvecklande sätter fingret på betydelsen av lärande och hur förmågan att möta upp förändrade omständigheter kräver flexibla organisationer, men också ett meningsfullt, utmanade arbete baserat på delaktighet och nyfikenhet.

Inkluderande handlar om jämställdhet och mångfald i en andelsmässig bemärkelse och en noll-tolerans mot diskriminering och kränkningar.

Hållbara, slutligen, tar fasta på att arbeten som skapar långsiktiga värden för individer, företag och samhällen bygger på en balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer.

Gränsöverskridande samverkan är nyckeln

För att arbetet ska bli mer attraktivt behöver gruvindustrin och dess aktörer arbeta tillsammans och var för sig i nya gränsöverskridande konstellationer.

Bara så kan gemensamma långsiktiga utmaningar mötas och svensk industris konkurrenskraft stärkas.

Det är strategin för färdplanens förverkligande.

Nödvändigheten att arbeta tillsammans i bredare aktörskonstellationer utgår från insikten om att dagens gruvarbetsplatser karakteriseras av flera arbetsgivare som ingår i ett nätverk av samverkande företag vilka möts i affärsrelationer som beställare och leverantörer.

På samma sätt har en arbetsgivare svårt att enbart av egen kraft rekrytera och behålla personal utan ett attraktivt lokalsamhälle, med bostäder, en utbyggd välfärd och ett rikt kultur- och fritidsliv.

Samverkan med akademin och andra utbildningsaktörer behövs för att säkra dagens och framtidens kompetensbehov i en mångfald av yrkesroller. Liksom det behövs fortsatt forskning och utveckling som förfinar och nyanserar kunskapen om gruvindustrins arbeten och dess attraktivitet över tid

Nödvändigheten av nya gränsöverskridande konstellationer syns inte bara mellan olika aktörer. Inom samma organisation ser vi hur det utvecklingsarbete som krävs för att skapa attraktiva arbeten behöver baseras på samsyn och en förståelse för frågornas komplexitet som överskrider organisatoriska silos om exempelvis HR, arbetsmiljö eller inköp.

I ett annat perspektiv handlar samsyn om att utmana seglivade föreställningar om ”vi-och-dom” mellan tjänstepersoner och kollektivanställda i produktionen, liksom om samverkan mellan arbetsgivare och fack.

Delstudierna

Om projektet

Projektet genomfördes under 2022–2025 av en forskargrupp vid Arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet i samverkan med Boliden, LKAB och BDX.

Projektet har finansierats av Swedish Mining Innovation, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.

Lena Abrahamsson har varit övergripande projektledare och lett projektet tillsammans med Kristina Johansson, Magnus Nygren och Joel Lööw.

Dessutom har Anna Berg Jansson, Phillip Tretten och Jan Johansson medverkat i olika delstudier tillsammans med doktoranderna Erik Lund, Annika Pekkari, Wilhelm Tosser Franklin, Erik Sundström och Samuel Heimann.